Arkivnytt

kol-gubbe s.

2011-10-25T11:38:00.005+02:00

I samlingarna hittar man detta belägg från Myssjö socken i Jämtland.

kol-gubbe s.

eller namn på två personer som man sett sällskapa lite med varandra.

Därefter tänder man stickorna och ser efter hur stickorna uppför sig då de brunnit ut. De böjer sig nämligen. Böjer sig stickorna mot varandra så är det säkert mellan de båda kontrahenterna. Skulle de däremot böja sig från varandra är det snart slut mellan personerna i fråga.

Grävlingsommar

2011-10-06T20:38:00.003+02:00

På begäran kommer här lite information om grävlingsommar.

Grävling-sommar s.

1. Närke, västra

Gräflingasommar, m. eftersommar, klara och vackra dagar hösttiden.

2. Närke, Gällersta

indiansommar

3. Närke, Kumla

het sensommar

4. Närke, Kumla

Brittsommar, indiansommar

5. Närke, Snarlunda

Brittsommar, indiansommar

6. Närke, Glanshammars hd, Götlunda sn

eftersommar; vackert väder om hösten.

7. Närke, Ör. Hardemo hd, Kräklinge sn

var benämningen på några vackra dagar i början af oktober (Brittsommarn)

8. Närke, Kumla hd, Kumla sn

'het eftersommar'

9. Värmland, skilda socknar

Grävlingssommar = kort varm och solig period i oktober (Ex "Indiansommar", eller "Brittsommar", man sade att grävlingarna torkar sin bädd för vintern bestående av husmossa dessa dagar.

Visst hade vi några fina dagar i slutet av september och början av oktober!

Kaffe

2011-10-06T20:31:00.004+02:00

Här kommer två ord som har kaffe som förled.

1. kaffe-moster f.

Vg., Vartofta hd, Åsele sn

'kvinna som dricker mycket kaffe'

2. kaffestrump s.

Jämtl., Ragunda sn

kaffe strumpa, kaffe moster/mors syster/ vedernamn på indevid, som dricker onormalt mycket kaffe.

kasper s.

2011-10-06T20:22:00.003+02:00

Från Ragunda socken i Jämtland kan man hitta uttrycket "Lev kaspär". Förklaringen till ordet är: sysslar mest med upptåg och fuffens.

Mat

2011-09-22T20:48:00.004+02:00

En liten ramsa om mat kommer från Västergötland, Vadsbo hd, Värings sn.

knölpåk-rus s.

Dä va' ett rim om mat:

Månda' då får vi orsten å gröt,

tisda', då får vi supe (=brännvin)

onsda' får vi knulepåkarus (knölpåkarus)

å torsda' får vi gå ute,

fredan då får vi ärter å sell,

lörda'n får vi äta va' vi vell,

å sönda'n, då får vi böner.

klening s.

2011-09-12T16:07:00.002+02:00

Från Arvidsjaur socken i Lappland kommer denna upplysning:

klening s.
Tuppen värpte i abc-boken, om man varit flitig. Det lönade sig helst vittja i abc-boken om lördagarna, ty då fann man vanligen en "kläning", dvs. en smörkula, som låg på ett tefat. Tuppen kom oftast ihåg att han skulle värpa just då mamma kärnade smör. Men hade man varit lat låg det ett ris i boken.

/L

Kjolficks-post s.

2011-09-06T08:32:00.003+02:00

Uppl., Norunda hd, Tensta sn

kjolficks-post s.

Övriga ord om dem som då och då stod till tjänst med att uträtta ärenden i gårdarna och även förmedla nyheter så sades det att hon gick med kjolficks-post.

Tradition innan bröllop

2011-09-03T10:21:00.003+02:00

Detta belägg kommer från Uppl., Våla hd, Nora sn.

kryckegranresning s.

kryckegranen restes vid blivande brudens hem 1:a lysningssöndagen under festligt glam och medverkan av bygdens ungdomar, som sedan bjöd på kaffe. Granen kördes med häst och spelmän gick eller red före "tåget".

Det låter som en kul tradition.

Någon som gör detta fortfarande?

Kinkig

2011-09-03T10:16:00.003+02:00

Från Nederluleå sn (Avan), Norrbotten kommer även detta belägg.

kinkig a.

Om ett barn var "kinkigt" kunde det botas genom att dragas tre gånger inom murstolpen.

Det känns nästan som att samlingarna har tips på allt. Om tipsen fungerar framkommer dock inte.

Få uppmärksamhet

2011-09-03T10:12:00.003+02:00

Vet du vad kommunal-hosta är?

Jo det är Den som genom att hosta högt på möten och sammanträden ville dra uppmärksamheten till sig strax före han yttrade sig, kallades "kommunalhostan".

Detta belägg kommer från Nederluleå sn (Avan), Norrbotten.

kolta

2011-09-01T18:51:00.003+02:00

Det gäller att uträtta saker, annars kan man bli en sån där som bara går runt och koltar.

Uppl. Bro o Vätö sg, Björkö-Arholma sn

? kolta v.

kolta = gå och inte uträtta så mycket.

"Än bära går å koltar´ela dan."

Käftar

2011-08-31T22:38:00.002+02:00

Roliga ord för personer som pratar mycket:

Käftamente - talförhet
Han har bra käftamente
Skåne, Bara hd

käft-fejla s.
uttryck för pratsam mun
Skåne, Herrestads hd

/A

Käckt alltså

2011-08-31T22:36:00.002+02:00

Ibland hittar man ord som är så ordentligt beskrivna att man ej förstår hur man kunde klara sig utan dem. Här är ett exempel som jag gillade:

käcken a.
'Drifwande man, som ei lätteligen lämnar thet han satt sig före'
Småland, Västbo hd

Låter som en bra egenskap.

/A

En riktig storätare

2011-08-30T13:12:00.003+02:00

Om man tittar på substantivet ko-bängla i samlingarna hittar man detta belägg från Tensta sn, Norunda hd, Uppland:

kobängla

Om storätare har man då och då hört talas, men mest känd är historien om gumman som åt upp sju fat gröt å sju fat mjölk, en kobängla, en häst, en björn, en hare, ett lass sten och en kärra.

Det är en galen historia. Den börjar ganska normalt med gröt och mjölk men sedan spårar den ur lite. Men det är en rolig historia!

Midsommar

2011-08-30T12:41:00.004+02:00

Från Degerfors socken i Västerbotten kommer detta belägg:

knäpp-skorv s.

Midsommarnatten brukade ungdomen också roa sig med att skära torva. Då gick man ut i en hägn eller ut i skogen och skar upp en liten fyrkantig torva, vilken sedan lades löst ned och lämnades till morgonen. På morgonen, när man lyfte upp torvorna, hade olika slag av skörva krälla ner under den gångna natten. Var det gulltyppen, Marie nyckelpigor, eller kangeroa, spindlar, vilka krupit ned, betydde det lycka och framgång under det kommande året. Var det däremot blåhansch, blåbaggen, timmerskorven, timmerbaggen eller knäppskorven, vilka krupit ned, förebådade de olycka och motgång under året.

Det låter som en rolig tradition.

Bara man inte förväxlar den med blommorna under huvudkudden och lägger torvan i sängen.

Dåliga nyheter

2011-08-25T19:51:00.002+02:00

Om en kattuggla (som även kallades lik-uggla) satte sig i ett träd nära en gård och ropade sitt "klä vitt, klä vitt" ansågs detta båda dödsfall i den gården eller i "nära släkten" till gårdens folk.

Detta belägg kommer från Uppland, Värmdö sg, Möja sn. Om du vill hitta belägget så får du leta på klä-vitt interjektion.

Lek för två

2011-08-25T19:43:00.002+02:00

Här kommer en lek för två från Närke.

Närke, Askers hd, St Mellösa sn

knappas v.

Knappas och staffas

I detta spel spelades om knappnålar, och endast två spelade. Man vände sig om, så att motparten icke kunde se hur knappnålen lades i handen, som sedan knöts. Så lade motspelaren sin nål mellan fingerspetsarna och handflatan på den som hade nålen. Hade man lagt nålen så, att spetsarna eller huvudena lågo åt samma håll som den, som hade nålen i den knutna handen, vann man nålen, men lågo de åt olika håll, förlorade man.

Om du har tråkigt kanske du kan hitta någon som vill leka den här leken med dig!

Ord på K

2011-08-22T15:38:00.002+02:00

Veinge sn, Höks hd, Halland

klockarekärlek s.

klockarekärlek, mindre grad av kärlek

Lyngby, Bara hd, Skåne

klutakalle

trastäcke, lapptäcke

Ta fatt

2011-08-22T15:31:00.003+02:00

Från uppländska Nora i Våla härad kommer denna variant på ta fatt.

kling-klang-klona-hund lekramsa

en lek liknande 'ta fatt' eller 'lack', men istället för 'lack' sa vi kling klang klona hunn, när vi nådde och vidrörde den vi skulle ta fatt

Tungvrickande

2011-08-21T16:15:00.003+02:00

Krösenkrus-kärl

i vilket man förvarar lingon.
V. Göinge hd, Skåne

Tycker att det ordet ligger riktigt bra i munnen!

/A

Fler fisar

2011-08-21T16:11:00.004+02:00

Apråpå kvick-fisar i tidigare inlägg:

Blir brödet gult av bränt mjöl, sägs det vara häll-fiset.
Norrbotten, Nederkalix sn

/A

Törstig?

2011-08-20T13:53:00.003+02:00

V. Göinge hd, Matteröd

klunkasupa s.

filmjölk blandat med svagdricka

Bra att veta vad klunkasupa är om någon, t.ex. i Skåne, vill bjuda en på det!

Huvudvärk?

2011-08-20T13:45:00.003+02:00

Här kommer ett tips om du har huvudvärk.

Dalsl., Valbo hd, Råggärds sn

hjäss-lock s.

För huvudvärk skulle det vara bra att "rycka hjässelock". Man tog en liten lock hår rakt över hjässan och rullade kring fingret och ryckte hastigt till det lossnade.

Detta tips är inget jag själv prövat och kanske inget att rekommendera. Rycka ut massa hår är inte så bra. Detta kanske var något som folk gjorde innan huvudvärkstabletterna fanns.

O'hoj

2011-08-17T19:59:00.005+02:00

Här kommer ett belägg från Älvros i Härjedalen:

hojtvatten s.

Hojtavatten berusande drycker (hembränt)

/slang/

koffe

2011-08-17T19:51:00.004+02:00

Ett smeknamn för Kristoffer kan vara Koffe.

Substantivet koffe finns i småländska Bälaryd, N. Vedbo hd med dessa betydelser:

1. högdragen, styvnackad person

2. ledare för ett gäng el. lag

Så nu vet ni det alla som kallas för Koffe!

knurka

2011-08-17T19:48:00.001+02:00

Detta belägg kommer från Småland, väl i sht Östbo hd.

knurka v.

knurka, förklara missnöje

Regn

2011-08-17T19:40:00.001+02:00

Om man räfsar å sen lägger ifrån sig harven så att pinnarna kommer uppåt blir dä regn.
Dalarna

/A

Kvintilera

2011-08-17T19:36:00.003+02:00

Underbart ord som det finns belägg på från flera landskap. Här är ett exempel:

kvintilera v.
sitta och knäppa på stränginstrument, men även t ex handklaver,
även om spela i allmänhet.

"han e dukti' å kvintilera"

"han sitter å kvintilerar så fort han har en ledi' stunn'".

Uppland, Värmdö sn

Jag ser det framför mig!

/A

Kvickt

2011-08-17T19:33:00.004+02:00

kvick-fis s.
Den som är för kvick och gör en sak utan betänkande, den kallas för kvekkfis
Småland, Kinnevalds hd

Då kanske man istället ägnar sig åt:

härp-skiteri s.
fjanteri, planlöst spring
Gotland, Fide sn

Vem vet?

/A

knektabuss och knektsol

2011-08-15T16:54:00.004+02:00

I Skåne, närmare bestämt Perstorps socken i N. Åsbo härad, finns ordet knäjta-båss.

Det är en tobaksbuss c:a 4-5 tum lång. Från mitten på munnen till örat räknat.

I skånskan finns även ordet knektsol som betyder fullmåne eller bara måne.

Villands hd

knektsol

knäitasol = fullmåne (skämt)

Åh vad gott!

2011-08-15T16:44:00.004+02:00

knatter-god a.

Knâttergo = mycket god

Det belägget kommer från Värmland, Nordmarks hd, Östervallskogs sn (m fl).

Belägg från ön

2011-08-09T20:41:00.009+02:00

Här kommer ett kul belägg från Gotland.

Gotland, Atlingbo sn

harva v.

[inf.] harv'

en person kom in i en handelsbod och begärde

"att få kaup' en harv till harv' si kullakar mä".

[= "att få köpa en harv att harva sin 'kullåker' med"

(d.v.s. en kam till att kamma sitt huvud/ sin hjässa med)]

Lek: Dra handske

2011-08-09T20:33:00.004+02:00

Här kommer en lek från Ljusdals sn i Hälsingland. Det är egentligen en barnlek som heter Dra hannsk.

Leken går till såhär:

Två personer lade sina händer ovanpå varandras händer. T.ex. först A:s vänstra hand, sedan B:s högra hand, därpå A:s högra hand, sedan B:s vänstra hand. Därefter drog A. undan sin vänstra hand och lade den längst upp, B. sedan sin högra hand och lade den ovanpå A:s o.s.v. Man kunde komma överens om ett visst tal, t.ex. 17. Den av två som hade en av sin/a/ händer överst vid sjuttonde flyttningen, segrade.

Stilstudie: Hallick

2011-08-09T20:11:00.007+02:00

Substantivet hallick har i samlingarna lite olika betydelser.

En rolig betydelse kommer från Hille sn, Gästrikland:

hallick s.

Hallik = en slarver men rolig och trivsam

Andra betydelser är:

'en lång skranglig person' från Nederluleå sn, Norrbotten

stor, grov karl från Genarp i Bara hd, Skåne

'mindervärdig person' från Lövångers sn, Västerbottens län

'slusk' också det från Västerbotten

tvetydig person, skällsord från Nordmaling, Ångermanland

I ett belägg från Töre sn i Norrbotten finns även uttrycket ränna som 'hallicken'.

Två små korta

2011-08-04T22:41:00.002+02:00

Härj., Vemdalens sn
handbake-bud s.
Bud till kalas i sista minuten.

Dalarna Hedemora (Finsta fjärding)
hand-holk s.
mudd (stickad handlovsvärmare)

Om det är kallt i arkivet kan man behöva en hand-holk.

/L

En uppmaning

2011-08-04T22:39:00.002+02:00

Ligg inte i en hampåker!

Enligt ett belägg från Östervåla sn, Våla hd i Uppland fick man ont i huvudet om man råkade ligga en stund i en hampåker.

/L

Häng

2011-08-04T22:33:00.003+02:00

Detta belägg kommer från Ragunda socken i Jämtland:

halvstång s.
"Ha böxa på hälvstång"
har byxan på halvstång/liknelse vid flaggning/
= hängande byxbak

Väldigt bra beskrivning tycker jag!

/L

halsbrännig a.

2011-08-04T22:29:00.003+02:00

Är du het på gröten och jämt för ivrig att komma iväg?
Då kanske du helt enkelt är halsbrännig. Belägget med det adjektivet kommer från Ragunda socken i Jämtland.

/L

Tröskning och bönder

2011-08-02T22:31:00.001+02:00

hänga upp bonden:

Sista gången man tröskade för året hette det att 'de hängde upp bonden'.
Jämtland, Ströms sn

Undrar var det talesättet kommer ifrån?

/A

För hästälskare

2011-08-02T22:26:00.002+02:00

Hittade idag dessa hästiga belägg:

häst-humska s.
som man får i skrapan då man ryktar en häst
Flera belägg från Jämtland och Härjedalen

Jag har alltid kallat detta för stöv men nu blir jag nyfiken om man kallar det för humska nu för tiden också? Någon som vet?

Ett gulligt:

häst-kaka s.
I Dalsland (Nössemark) bakades en särskild "hästekaka" av den i tråget överblivna degen: den utdelades åt hästarna annandagens morgon.
Dalsland, Vedbo hd, Nössemarks sn

/A

vya

2011-07-31T11:13:00.003+02:00

Vet du vad verbet vya betyder?

Här kommer svaret!

vya v.

Gästrikland, Torsåkers sn

vya (verb) vya, brevväxla med vykort, byta vykort pr post. Vill du vya med mig? Uttrycket är från år 1900 vykortsskrivandets stora tid.

Håttrull

2011-07-27T20:46:00.002+02:00

Ett bra namn på bröd:

Håttrull s.

Håttrull: ett slags småbröd i form av en rulle

Bergs sn, Jämtland

/An

Några hår-sammansättningar

2011-07-27T20:33:00.003+02:00

Lite roliga ord som på ett eller annat sätt har med hår att göra:

hår-flusch s.
hårsvall
Gothem, Gotland

(Tycker detta är mycket talande! Ser tv-reklamer med svallande hår framför mig)

hår-rumpa s.
hår-fläta
Gothem, Gotland

hår-smör s.
osaltadt smör
Hälsingland

/An

Nyfiken i en strut

2011-07-26T19:41:00.004+02:00

Från Offerdals socken i Jämtland kommer detta belägg:

vittj-raff(s) s.

I Offerdal kan man ibland få höra att en person betecknas som "e rektun veteraffs" eller en rektun veteraff i betydelsen en särdeles nyfiken person.

Rastlös och halvsur

2011-07-26T19:11:00.005+02:00

Om du är en rastlös person kan du i Ovansjö socken i Gästrikland kallas för väderhatt s. som betyder just rastlös människa.

Om mjölken är halvsur kan det kallas att den är vrenad (adj.). Detta belägg kommer från Enviken i Dalarna.

väder-hår m.m.

2011-07-26T18:14:00.003+02:00

I Delsbo socken i Hälsingland är ett annat ord för morrhår vär-hår (väder-hår).

I Hellvi socken på Gotland blir det blåst om katten "vässar naglar", dvs. hugger klorna i föremål och drar.

Habbalycka är detsamma som oförmodat lycka och belägget kommer från Göteryd i Sunnerbo härad.

värp-ägg

2011-07-20T17:42:00.002+02:00

Har du dåligt med pengar?

Då är detta ett tips för dig.

Dalarna, Söderbärke sn

värp-ägg s.

Värpägg kallas en slant som man hittar. Den ska man inte ge ut, utan låta ligga kvar i portmonen, för han drar te säj mera pengar, så man inte blir utan pengar.

Då är det bara att ge sig ut och leta efter ett värpägg!

Tingel tangel

2011-07-18T16:27:00.002+02:00

Från Hälsingland, Arbrå sn kommer detta belägg:

Bjangel = lysande men värdelösa föremål.

Är du förkyld?

2011-07-18T16:24:00.002+02:00

På ett belägg från Råggärds sn (Dalsland, Vabo hd) hittar man detta tips.

vränga v.

Om man var förkyld borde man "vränga" en strumpa och vira kring halsen.

Arsenik

2011-07-18T16:19:00.003+02:00

Dalsl., Valbo hd, Råggärds sn

vit a.

Han kokade eklöv och så stötte ha "lite vitt" dvs arsenik och blandade i lagen och gav djuren att dricka. Det botade säkert kvarkan men det var inte bra att ge åt märrar för då tog de sej inte med föl.

Spela vippen

2011-07-18T16:13:00.005+02:00

På ett belägg från Hede, Härjedalen står det beskrivet hur man ska spela vippen.

Denna del av leken kallas vippen. Pinnen sättes nu i gropen och övre delen av den slås till med alnen. Hinner nu utemannen fånga kvarten, medan den är i luften, får han räkna sig till godo de alner, innemannen hittills vunnit. Hinner däremot innemannen slå till kvarten med alnen en gång, medan den är i luften, får han med alnen mäta upp avståndet och vinner då så många alnar.

Glöd-hyppa

2011-07-15T23:14:00.001+02:00

Lust att laga något gott till helgen?

glöd-hyppa s.
kaka av hoprört mjöl och vatten, gräddad på glöden
Västerbotten, Burträsks sn mfl.

Låter inte alltför svårt!

/A

Holma

2011-07-15T23:02:00.003+02:00

holma v.
göma sig undan för folk; han går och holmar säges om en tjuf, som man wet gå i en skog och springer undan bak om buskarne, när han får se folk.

Värmland, Fryksdals hd, isht Gräsmark

Det är väldigt kul att hitta såna här belägg, ett ord med en väldigt specifik betydelse som man inte tidigare hade någon exakt synonym till i sitt ordförråd. Kanske även kan börja användas när kändisar avböjer att uttala sig i pressen och dylikt?

/A

Allmänbildning

2011-07-06T22:12:00.002+02:00

Vet ni vad man kallar den ljusa delen på älgens ben?

Jo det kallas för "Vitstrumpan". Substantivet vit-strumpa kan man hitta med den nyss nämnda betydelsen i Ragunda sn, Jämtland.

vid-munt adj.

2011-07-06T22:08:00.003+02:00

Här kommer ett belägg från Vättle hd i Västergötland.

vid-munt adj.

Med mat och dryck måste hon /: den havande kvinnan / vara försiktig. Först och främst med stor sked, barnet blev vidmunt (allmänt).

Något att tänka på för alla havande kvinnor där ute?

Has-trött

2011-07-06T19:29:00.004+02:00

Har någon sommarpratare gjort dig has-trött s.* än?

*knäsvag, V Göinge hd, Skåne

/A

Idag är det en speciell dag...

2011-07-06T19:25:00.005+02:00

... det är nämligen Hångelafton s.

= "Skämtsamt namn på onsdag. Onsdagen kallades skämtsamt "lelle haungällafftän"*, därför att ungdomarna brukar samlas och roa sig även onsdagskvällar".
Medelstad hd, Blekinge, 1944

*dåligt transkriberat av mig, har inte alla tecken som krävs för landsmålsalfabetet.

/A

Hälgen dag och örk

2011-07-06T19:21:00.005+02:00

Ny sommar, nya inlägg!
Följ bloggen både hälgen dag och örk
(=alla dagar, både helg- och vardag, från Nederluleå sn, Norrbotten).

/A

Lite smått och gott

2011-07-03T20:19:00.003+02:00

Häls., Arbrå sn

Jälla = kastrera

Jämtl., Näskotts sn

Kamfor = plånbok

Söd.

vind-hund s.

vindhundar

(flädermöss)

viborgska smällen s.

2011-07-03T20:15:00.004+02:00

Här kommer ett belägg från Ragunda socken i Jämtland.

viborgska smällen s.

det stundar väl viborgska smällen, talesätt när något med s.k. knalleffekt förväntas

Nu är det sommarsortering igen!

2011-07-03T20:06:00.002+02:00

Nu är vi tillbaka. Denna gång börjar jag sommaren med bokstaven v.

Jag tänkte börja med lite byöknamn som stod på ett belägg från Söderbärke sn, Dalarna.

Lövmarken - gökar

Kybacken - svin

Jörkesbo - ötjeskitar (benämn. på en måsart)

Vibberbo - vispar

Klockarbo - tuppar

Holmsjön - lommar

Sörbo - vargar

Vad - mörtar

Hemshyttan - messmörsbyttor

fredags-kammad

2011-01-17T13:21:00.003+01:00

I ett belägg från Hille sn i Gästrikland kan man läsa att: Söndagsklippta naglar och fredagskammat hår, får aldrig vila (ro) i kyrkogård. Förklaringen till det är att det var högmod att kamma sig mer än på lördagskvällen.

/L

Floridavatten

2011-01-17T13:09:00.003+01:00

Har du någon gång känt att någon man doftat floridavatten? Om du inte har gjort det är det inte så konstigt. Enligt ett belägg från Möja sn i Värmdö sg (Uppland) är floridavatten ett slags luktvatten (parfym) som var vanligt tiden före 1900. Det användes även av unga män, mest sjömän. Ett citat i belägget lyder: "han lukta´ floridavatten på långt håll".

/L

Svar på tal

2011-01-17T12:56:00.003+01:00

Från Dalsland (Råggärds sn, Valbo hd) kommer detta belägg:

En flicka som gifte sig mycket ung varnades för att hon kommer att få så många barn svarade.
Ja får inte flera än ja ska ha så dä gör däsäm
i fortare ja kör i förr kommer ja fram.

/L

lingon

2011-01-17T12:47:00.003+01:00

Om lingonen är torra och mörkbruna kallas de för fönnelbär. Det belägget kommer från Järvsö i Hälsingland.

/L

kommer snart

2011-01-17T12:43:00.007+01:00

Istället för att skriva brb (be right back) kan man använda sig av ett ord från Arbrå sn i Hälsingland. Det ordet är Omfer som betyder kommer snart.

/L

fyll-rad

2011-01-17T12:39:00.004+01:00

Belägget om substantivet fyll-rad kommer från Björkö-Arholma sn, Bro o. Vätö sg i Uppland. Knäpper man fyllrad - fel rad - blir man bjuden bort om dagen.

/L

Gott fika

2010-11-29T22:32:00.002+01:00

gäst-kaka s.

Jämtland, Kyrkås sn

I ett hedersamt hus skulle alltid en rågkaka ligga. Man skulle ha och bjuda främmande en rågkaka och en sup -det var istället för kaffe och doppa. Man skulle ej äta upp jàestk8'kù (lite feltranskriberat av mig)

Skulle man kunna kalla det glögg och lussekatt? ;)

/A

Dessa dagars tempo...

2010-11-29T22:30:00.002+01:00

Detta tempo kan man råka ut för nu i snön...

gästgivarelunk s.

1 mil i timmen

Från Östervåla sn, Våla hd, Uppland

/A

2010-09-26T19:32:00.003+02:00

Har du nån gång undrat över hur födelsemärken uppkommer?

Här kommer svaret från Överhogdals socken i Härjedalen:

Det ansågs att kanske modern blivit skrämd under havandeskapet och i det ögonblicket lagt handen där märket uppkom. Det kallas födelsemärke.

Så nu vet vi det!

Nalle?

2010-08-19T19:47:00.002+02:00

Kanske inte en nalle men sött uttryck ändå!

Grytbjörn s.
Jämtland, Ragunda sn

far runt / invändigt / i grytan / med tvagan / tvagan gjord av barkade grankvistar

eller på lite sydligare breddgrader:

grytbjörn s.
Skåne, Skytts hd
"grydebjörn" (skämtsamt) = köksa

/A

Det är insidan som räknas!

2010-08-18T15:18:00.001+02:00

"Man ska titta i gryta å inte se på yta!"

Visa ord från Grangärde sn, Dalarna

/A

Gryn-sprätt

2010-08-18T15:11:00.003+02:00

Detta verkar ganska gott! Och receptet dessutom detaljerat.

gryn-sprätt s.
Medelpad, Tuna sn och Hälsingland, Bergsjö sn
En långpanna smörjes, däri hälles litet vatten och korngryn röres om, spädes igen med sirapsvatten och sättes in i ugn för att kokas, men röres om emellanåt och spädes efter behov med varmt sirapsvatten ätes med lingonsylt.

/A

Flå katt

2010-08-16T11:25:00.003+02:00

Ta det inte bokstavligt. Detta handlar inte om djurplågeri eller liknande.

flå v.
Häls., Färila sn

Flå katt. Man fattade i en pinne på en stege, som stod lutad mot en vägg, hängde sig i armarna, böjde upp benen samt stack dem mellan armarna och släppte sig ned så långt som möjligt utan att vidröra marken med fötterna. Sedan gick man samma väg tillbaka.

/L

Bryta bröd

2010-08-09T07:48:00.003+02:00

från prep.

Dalsland, Valbo hd, Råggärds sn

Man skulle akta sig för att skära eller bryta bröd "från sig" (motsols) då fick man aldrig bröd, eller om man var så rik att det inte presis kom att fattas blev man inte mätt av det.

Flaggleken

2010-08-08T10:40:00.006+02:00

Här kommer regler till denna roliga lek.

flaggleken

Kalmar, N. Möre hd

Lekes i skog. I varje lag finns anfallande och försvarare. Försvarare skall vakta flaggor som hänger i träden i ögonhöjd. De anfallande i de båda lagen skall ta varandras flaggor. Försvararna kan ta tillfånga de anfallande i motståndarlaget. Om en anfallande blivit tillfångatagen, kan en kamrat lösa ut fången genom att ta en flagga. Den som tagit en flagga, får fritt gå tillbaka till sin egen sida. Det finns en ungefärlig gräns mellan de båda sidornas träd med flaggor. För en fånge får man en poäng, för en flagga två.

Det var länge sedan som man lekte denna lek i skolan. Vid något tillfälle var vi i skogen men annars lektes denna lek på fotbollsplanen. Då låg flaggorna (som var band som man har på sig för att markera vilket lag man är i t.ex.) i en rockring eller något annat cirkelformat. Ett streck delade upp planen i två sidor och sedan var det bara att springa över och ta flaggor. Blev man tagen fick man stå och vänta på motståndarnas sida tills någon från ens eget lag kom och tog ens hand, då fick man lugnt gå tillbaka till sin sida.

Just då hade man full koll på reglerna, men nu kan jag inte riktigt minnas dem helt. Hur lekte ni flaggleken?

Palla äpplen

2010-08-07T10:07:00.006+02:00

Ett annat ord för att stjäla frukt i andras trädgårdar är verbet frukta. Belägget kommer från Malmö, Oxie härad.

Stereotyper

2010-08-06T16:48:00.006+02:00

Här kommer ett inlägg om dörrtrösklar.

dörr-bäck s.
Västerb., Norsjö sn

Den man, som först stiger över dörrtröskeln (dörabaitjen) när den är nyskurad skall bli gift med den som skurat. Den som skurat säges få personen i fråga på "dörabaitjen".

Detta borde även gälla för den kvinna som först stiger in efter att någon skurat. I samlingarna kan man ofta urskilja stereotyper, exempelvis att kvinnan är den som städar. Men idag är det inte lika självklart att det är så även om det fortfarande förekommer uppdelningar där mannen gör vissa typer av sysslor och kvinnan vissa. I belägget poängteras det att det är en man som kliver in, att det är en kvinna som skurat skrivs inte ut. Det är intressant tycker jag.

Skit också!

2010-08-06T00:11:00.003+02:00

I arkivets samlingar finns inte bara trevliga belägg utan även en hel del skit. Se bara nedan:

hejaskita s. påträffas i Albo, Frosta och Västra Göinge hd i Skåne och betyder 'uppståndelse ståhej, oväsen, tillställning', samt 'fjäsk, krus'. Detta kan exemplifieras i följande belägg från V. Göinge hd:
"dä väl ingen häjaskida" ('det spelar väl ingen roll, det är väl ej så viktigt')
- användbart!

Ordet helgdagsskiten p.a. hittar man i Nora sn i Våla hd, Uppland:
"Vardagsfin och helgdagsskiten. Om man använder sina bästa kläder på vardagarna har man ingenting att vara snygg med, då blir man 'vardagsfin och helgdagsskiten'."
Tänk på det!

/H

Talesätt

2010-08-05T20:09:00.005+02:00

Detta var förr ett vanligt talesätt i Ragunda (Jämtland) om ro- eller rastlös respektive obestämd person:

far liksom en fis i en påse

Pinnsvein

2010-08-05T19:47:00.005+02:00

fria v. Söd., Ö. Rekarne hd, Vallby sn

"Om en äter kött, stekt äller kokt, å en igelkott så ska en fri säj från alla smittosamma sjukdomar å dä gjorde vi hemma som barn, å mor blanda dä i annat kött, å vi fick av dä te äta å alldrig har vi syskon haft någon smittosam sjukdom".

Det låter intressant!

Boktips!

2010-08-03T22:42:00.003+02:00

Om man inte kan få nog av dialektord så kan jag rekommendera fantastiska boken Vandrar-Mari' av Margit Friberg.

Boken utspelas på den öländska landsbygden (förr i tiden, minns inte exakt årtal) och innehåller mängder av dialektord där "riksspråksordet" står inom parentes för att man ska begripa vad det är personerna menar. Vissa ord känner man igen sedan innan (hittade faktiskt ordet täckling* som jag lärt mig i arkivet) medan en del var helt nya för mig.

Alltså ett enkelt och bra sätt att berika sitt ordförråd! Kan tänka mig att den är speciellt rolig att läsa för ölänningar och kalmariter dessutom.

/A

*sparv

Tratten och finkel

2010-08-03T17:34:00.006+02:00

Finkel

'ej riktigt renat brännvin' råbrännvin

Frosta hd, Munkarp

Finkel, gement och dåligt brännvin. Finkla, supa, fylla sig med gement brännvin. Finkel jockom, gement skinnfälsbrännvin.

Tips vid förkylning

2010-08-02T22:43:00.003+02:00

Regnet har dragit in över vårt vackra land och då är det lätt att bli förkyld.
Här kommer ett tips:

granris-bad s. Gästrikland, Vallbo sn

"Vid förkylning skulle man ta grãnrisbad. Detta var egentligen endast ett fotbad. Man slog kokande vatten över granris..."

Det verkar även som ett bra tips om man vill göra lite old-school-hemmaspa utan artificiella produkter.

/A

Det är ju faktiskt deras år i år...

2010-08-02T22:35:00.005+02:00

Granne s.
Dôm har frä'mmânô nä-gra'nnâs, si-ja.
"De har främmande hos våra grannar, ser jag".

Självklart från Ockelbo sn, Gästrikland.

(Nu vet ni alltså hur ni ska säga ifall ni råkar vara kunga-stalkers/befinna er i Ockelbo och Daniel och Vickan dyker upp i lingonskogen)

Ps. Borde de inte komma tillbaka från bröllopsresan snart?

/A

Hökens gump

2010-08-02T16:26:00.014+02:00

Här kommer tre inlägg om hökrumpa.

Andarum, Albo hd

Den som sjunger på fastande mave, kommer i högarompan ingan kvällen.

Värö, Viske hd

högarøva = om man blev bestulen och ej fick igen detta sades det att det hade gått till "högarøva". (Hökens gump)

Närkingarnes ordspråksbok

Sjung inte um môern; du kan kômma i hökaröva före kvälln.

Gutamål

2010-08-02T07:43:00.009+02:00

Detta är ett belägg från dialektarkivet som finns hos Institutet för språk och folkminnen.

fila v. Tofta-trakten, Gotland

Feil ' u gno, slipp u laigä.

Om man är intresserad av gutamål kan jag även tipsa om Gutamålsgildes allnakku. De kommer ut med en ny almanacka varje år. Enligt 2010 års almanacka är det Fäugeltrampdagen idag. Enligt 2009 års almanacka är det Millumteidsdag den 2 augusti.

Tidigare i år har det varit dessa dagar:

8 januari: A-kusinars dag

A-kusin betyder syssling eller tvåmänning på svenska. Tvåmänningg eller tveimänningg på gutamål är en liten fiskebåt som är lagom för två personer.

30 januari: Buldardagen

Just den här dagen kan man gärna träffas, ha trevligt och buldre, som betyder att man pratar högt och mycket. Om man kan göra det på gutamål är det bra, annars får man öva sig under buldardagen. Buldar kan också betyda åskmuller eller annat muller.

10 februari: Frustu fålks dag

En dag för den som är frustu, frusen av sig. Plocka fram din gamla fula ylletröja, något varmt på fötterna, något varmt att dricka och tänd en brasa. Tänk på att snart går vintern mot sitt slut.

10 mars: Ansndagen

Ansn är ett kort och bra ord som betyder en gång till. Varför ska man krångla till det med att säga eller skriva repetition när det är enklare med ansn?

19 mars: Klambarhules dag

Fullproppat med saker som man kanske behöver längre fram eller inte får plats med någon annanstans är ett klambarhul. Ingenting är lätt att hitta och vill man ta fram något får man flytta annat. Dags för en rensning?

16 april: Lambunggars dag

Det finns inga får på Gotland, inte ens på Fårö. Det finns däremot gott om lamb, och lambi, fåren, får lambunggar.

16 maj: Gladränggis dag

A gladrängg är en solvrå, en plats där det är skönt att sitta ner ett tag, i lär för blåsten, och njuta av årstidens behag.

14 juni: Baskendagen

Basken lektes förr ofta på rasterna i skolan. En person skall springa ifatt någon av de andra, röra vid den och ropa basken. Lyckas det så fortsätter den vidrörde att jaga nästa. Andra ord för basken är kull eller datten.

Detta var några exempel på vilka dagar som finns i Gutamålsgildes allnakku. Varje dag kan man i Gotlands Tidningar (GT) läsa vilken dag det är och en beskrivning om den. De dagar och beskrivningar jag har tagit upp kommer från just GT. Jag tycker det är väldigt roligt att läsa om de olika dagarna, vilka traditioner som finns och samtidigt lära mig nya gutamålsord.

God men lat

2010-08-01T23:27:00.002+02:00

Har du kanske ätit lördagsgodis i helgen eller smaskiga chips framför teven? (eller varför inte nyttiga morotsstavar eller frukt som i "frukt är godis").
Om du nu har tröttna på de snacks som ICA så glatt erbjuder dig året runt, kanske du vill prova detta:

god-bröd s. Jämtland, Lappland

tunnt kornbröd av oblandat mjöl, nyttjas till frukost och på helgdagar.

Det finns även en del härliga sammansättningar på detta god-ord, med de, som alltid, lika underbara förklaringarna:

godbrödsjens säges om en person som inte förtar sig i arbetet (Ström, Jämtland)

godbrödskall snäll gammal gubbe (Lits sn, Jämtland)

godbrödskarl maklig och bekvämlig karl, som tar livet lätt (Laxsjö sn, Jämtland)

Kanske skulle drista mig till att översätta vissa av dessa sammansättningar med det gamla fornsvenska ordet "slacker".

/A

Trevlig helg!

2010-07-31T13:32:00.003+02:00

firöl s.

Dalsl., Vårviks sn

'födelsekalas och liknande'

God-knul

2010-07-31T00:30:00.002+02:00

Har du tröttnat på att kalla din älskling för älskling, sötnos osv?
Då kan detta vara ett alternativ för dig; nämligen fantastiska

god-knul s.
som kommer av
goklump
vilket betyder
älskling

iallafall i Hede sn, Härjedalen.

god-nosas s.
betyder förresten kyssas. Belägg från Hälsingland.

/A

Hejsan morsan, hejsan stabben

2010-07-30T19:07:00.012+02:00

I dagens Sverige är tilltalsreglerna ganska simpla. Man behöver inte använda titlar eller nia personer utan det går bra att säga "du". Det är snarare negativt än positivt att nia en ensam person. Det kan göra så att den personen blir irriterad eftersom det bara är en person och inga ni. Men hur var det förr i tiden? Här kommer två belägg som visar vad som var kutym då.

fader s.

Dalsland, Valbo hd, Råggärds sn

Till äldre personer samt till föräldrar och sådana som på rang och värdighetsskalan stod över fick man ej säga du. Det vanliga tilltalsordet till dessa var I. Man sade I far, I mor, I höspen (husbond), I Matmora. War husbond och matmor särskilt fina bondfolk tilltalades de med ordet kära far och kära mor.

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Personerna i gården voro Mannen och hustrun. Barnen kallade dem "far" och "mor". Senare vid omkr. 1870 ändrades detta tilltal till "pappa och mamma". När föräldrar talade med varandra i hemmet brukade de mest samma tilltalsord "Du far" och "du mor", eller dopnamnet. När de talade med barnen om varandra brukades ofta orden "far din" och "mor din".

I andra länder är det väldigt viktigt med rätt tilltal, det kan i en del länder och i vissa situationer vara väldigt svårt att veta vad som är lämpligt att använda. Att Sverige är så enkelt i jämförelse kan vara både positivt och negativt beroende på hur man ser på det. Vad tycker ni om Sveriges tilltal och har ni någon gång varit med om någon situation där ni har reagerat på tilltalet?

Akta dig för grillning

2010-07-29T21:30:00.003+02:00

Om någon från Norrbotten säger att den hoppas att du inte ska grilla i helgen kanske du undrar vad som är dåligt med att hålla en pinne med korv på över en eld eller lägga en god flintastek på grillen?
Misströsta då icke, för denna person kanske bara menar det som står i dialektsamlingen:

grilla v. Norrbotten
smutsa/söla ner sig.

/A

'firremirr' s.

2010-07-29T17:32:00.004+02:00

litet ornament, otydligt krångligt tecken, litet föremål av mer eller mindre obestämd art.

"Va jär dei för en firremirr, jär dei ett bomärke ella va!"

"Ja undrar va den där firremirren ska varä till!"

Detta kan vara ett användbart ord om man inte vet vad något är.

Pojken med gödselbyxorna

2010-07-28T19:44:00.016+02:00

ficka s.

Hls., Bollnäs

'han har matjord i fickorna' (dvs. det går bra för honom)

Jämtland, Ragunda sn

"Ha fullä fikkan ma dynjä" - han har fulla fickorna med gödsel = vederbörande har en sagolik tur.

Det är tur att uttrycket inte ska tolkas bokstavligt, dvs. det är tur att personen inte har riktigt gödsel i fickorna. Varken matjord eller gödsel känns som något man vill gå runt med, men uttrycken är bra.

Skitsnack

2010-07-28T18:37:00.003+02:00

Skitsnack verkade finnas även förr i tiden (inte så oväntat kanske).
I t ex Göteborg (Bohuslän) kunde man kalla det för att glamma v. med denna utförliga förklaring:

föra tadel = snack uti bygden och göra sig lustig öfwer frånwarande.

En ganska så träffande beskrivning.
/A

En liten historia

2010-07-23T15:51:00.006+02:00

Den här är från Råggärds socken, Valbo härad, Dalsland.

finnskog s.

En man här i närheten hade tappat pengar som förvarades i ett skåp i köket. När han inte kunde hitta dem gick han till finneskogane. Finnen visade honom bilden av tjuven i ett vattenfat.

Famn-tulta v.

2010-07-23T15:48:00.007+02:00

om en pojke å en jänta håller kring warann, eller gubbe å gumma jör lika har wi sagt här i Stora Tuna att dom famntultar.

Visst låter det gulligt!

Plugg-tips

2010-07-23T15:38:00.002+02:00

För att lättare kunna lära sig läxan var det bra att läsa på fastande mage samt att lägga läxboken under huvudet under natten när man sov.

Detta tips är från Dalsland, Valbo härad, Råggärds socken.

Lång förklaring

2010-07-21T23:26:00.002+02:00

Mina favoritbelägg kommer sig ofta inte av att ordet är roligt i sig, utan hur förklaringen är formulerad. Ibland kan det vara lite tillkrånglat, som i detta exempel, som förklarar ordet gnagspån på ett mycket målande sätt:

Västmanland
Gnagspån kallas en som jämt kältar och yrkar att något skall ske. Af spån, esgmentum, lamina, assula cujuscunq. rei.

--

Utan tvifvel tagit af samlige slags handtverkan* som pläga hafva en tunn spån af jern att gnaga och slätta med.

/A

*är inte riktigt säker på om det ska vara "handtverkare" eller "handtverkan".

hölja ned v.

2010-07-19T16:39:00.005+02:00

Uppl., Möja sn

[Sötbullsbröd]
Sen fick de jäsa och så bakade vi det tjockt och prickade med en pinne, en nystpinne, om man ville. Sen smörde vi med dricka och sirap och gräddade och smorde, när vi tog ut, och 'ugnstannade' och smorde igen och smorde igen. Sen höll det sig och vi hyllade ner det i kistor.
(Ungstanna: kakorna lades på varann och sattes in i ugnen igen en stund).

/L